Syskonbråk

Syskonbråk!!
Ja ibland får man nog! Men den här början på året har verkligen kantats av att barnen bråkar och är verbalt inte så snälla med varandra... Såklart det inte är hela tiden... men...
Som vanligt har vi försökt att vara medlare i dessa situationer.... men jag har kommit fram till att det verkar inte hjälpa alls! Ja kanske för stunden ibland....
Man har ju blivit så van att medla mellan barnen eftersom sonen med ADHD har haft såna problem i dessa sociala situationer... Men han börjar ju blir stor och på nåt vis måste vi som föräldrar lära honom att kunna lösa situationer och konflikter själv. Vi kommer ju inte alltid att kunna vara där bakom ryggen på honom och hålla koll!

Har börjat läsa på en Blogg och där står det om syskonbråk om hur man kan göra på ett annat sätt...
Låter väldigt intressant iaf!!

Här är en länk till Petras inlägg om syskonbråk:
Tema syskonbråk

Jag tror man måste läsa dessa inlägg inte bara en gång och rannsaka sig själv...

Hur gör jag?
Vad har mina handlingar/ord för effekt på barnen?
I det långa loppet, hur hjälper jag dom bäst att blir bra vuxna?

Som förälder har jag insett att man många gånger måste ompröva sina beslut att det inte är bra att vara fast in gamla mönster!
Det kan faktiskt vara väldigt nyttigt med lite nytt!

Lite tankar från mig ;)