Konflikhantering

Konflikter hamnar de flesta i varje dag!
Både barn och vuxna!
Hur vi hanterar dessa konflikter speglar ofta vårat humör... Ibland är man en mästare på konfliktlösning men ibland inte alls...
Men jag tror som med det mesta "övning ger färdighet"
Och om man själv lägger lite mer fokus på HUR man löser dessa konflikter så kan de faktiskt bli färre konflikter och fler diskussioner istället!
För man får ju faktiskt tycka och tänka olika bara man gör det på ett respektfullt sätt!

Det är väl lite det som är charmen med oss människor att vi är så olika ;)

Petra är med i en artikel i tidningen familjeliv där hon lyfter fram detta.
Så lär du barnen konflikthantering

Gränslösa barn eller samarbetsvilliga barn?

Vilken sorts barn vill jag ha?
Petra har återigen gett mig ny insikt i mig själv!

Barn med ADHD behöver tydliga riktlinjer och gränser! Absolut! (såklart behöver alla barn det!)
Men hur visar jag dessa gränser?

Visar jag dessa genom att hota, muta och bestraffa?

Känner igen mig själv!
Hur många gånger har jag inte sagt
 " Om du gör det "Här" så får du det "Här" sen...."
Eller "skrämt" barnen till lydnad genom att "hota" med något förbud av nåt slag...

Den här artikeln Om föräldrarna inte är auktoritära blir barnen gränslösa eller? Fick mig verkligen att fundera!

Skulle jag med lite mer tankar på hur jag uttrycker mig muntligt och kroppsligt få till en bättre familjetillvaro?
Självklart kommer jag fortfarande sätta gränser och visa hur jag vill ha det!
Men kan man göra det på ett bättre sätt? Så att man får barn med större självkänsla och barn som växer upp till bättre vuxna?

Detta är väl det alla föräldrar vill!
Att barnen ska känna sig säkra och hitta sin plats i världen. Vårt jobb under deras uppväxt måste väl vara att ge dem verktyg att klara sig! Och verktyget samarbete tror jag kommer att betyda mycket om man behärskar det!

Samarbete mellan individer!

Om man på ett annat sätt kan få barnen att samarbeta med varandra och med vuxna, måste det ju vara mycket bättre än ett barn som endast gör vad du vill utav rädsla!

Absolut är man ju inte sitt bästa JAG varje dag... men om man försöker har man ju iaf gjort det man kan!

Tisdagstankar!

Have a great day  =D

Syskonbråk

Syskonbråk!!
Ja ibland får man nog! Men den här början på året har verkligen kantats av att barnen bråkar och är verbalt inte så snälla med varandra... Såklart det inte är hela tiden... men...
Som vanligt har vi försökt att vara medlare i dessa situationer.... men jag har kommit fram till att det verkar inte hjälpa alls! Ja kanske för stunden ibland....
Man har ju blivit så van att medla mellan barnen eftersom sonen med ADHD har haft såna problem i dessa sociala situationer... Men han börjar ju blir stor och på nåt vis måste vi som föräldrar lära honom att kunna lösa situationer och konflikter själv. Vi kommer ju inte alltid att kunna vara där bakom ryggen på honom och hålla koll!

Har börjat läsa på en Blogg och där står det om syskonbråk om hur man kan göra på ett annat sätt...
Låter väldigt intressant iaf!!

Här är en länk till Petras inlägg om syskonbråk:
Tema syskonbråk

Jag tror man måste läsa dessa inlägg inte bara en gång och rannsaka sig själv...

Hur gör jag?
Vad har mina handlingar/ord för effekt på barnen?
I det långa loppet, hur hjälper jag dom bäst att blir bra vuxna?

Som förälder har jag insett att man många gånger måste ompröva sina beslut att det inte är bra att vara fast in gamla mönster!
Det kan faktiskt vara väldigt nyttigt med lite nytt!

Lite tankar från mig ;)
 

Självinsikt

Självinsikt!

Självinsikt är något väldigt bra att ha!

Att veta hur man själv fungerar på både gott och ont...
Att veta när man har gjort någonting bra eller att kunna erkänna för både sig själv och andra när man har gjort fel...

Sen att kunna hantera denna insikt för att ifrågasätta och göra förbättringar hos sig själv är för mig det optimala!
Sen är man ju absolut inte alltid perfekt och man orkar inte alltid men det är bra att ha i bakhuvudet...

Sedan vi fick reda på att våran äldsta son har AHDH har jag lärt mig väldigt mycket om mig själv!

Vi har även lärt oss väldigt mycket om våra barn!

När vi gick den där COPE utbildningen på BUP så öppnade den möjligheter för ett helt nytt tänk. En helt ny förståelse för hur barn tänker, hur vi vuxna tänker och detta har gjort mig att se saker i en gråskala istället för som så ofta förut svart eller vitt!

Jag blev tipsad av min granne om en blogg och vill gärna tipsa om det här inlägget!
 varför blir barnen aldrig nöjda

I detta inlägg skriver hon jättebra om hur olika man kan upfatta och missförstå varann Förälder till Barn.